Till slut så kom det oundvikliga beskedet från Sveriges störste fotbollspelare genom tiderna. Zlatan meddelade igår att hans magnifika karriär som spelare ör över. Beskedet var oväntat och det kom i samband med Milans säsongavslutning på San Siro i söndags. Zlatan har haft en sällsynt lång och bra karriär, speciellt för en anfallare av hans storlek.
Malmö, Ajax, Juventus, Inter, Barcelona, Milan, PSG, Manchester United, Los Angeles Galaxy och slutligen tillbaka i Europa och Milan. De klubbar Zlatan har representerat säger väldigt mycket om hans karriär. Han har vunnit överallt. Zlatan är en mästare, men det är ju sedan gammalt.
Det finns mycket som var unikt med Zlatan som spelare. Spelsinnet, hans ögon i nacken, en enorm teknik i en storvuxen kropp som vi knappast sett prov på tidigare. Det som sticker ut mest är att han till slut blev en perfekt både nummer 9 och 10, vilket är ytterst ovanligt.
Jag minns forfarande första gången jag hörde talas om Zlatan Ibrahimovic. Det var hösten 1999. Malmö var klara för att bli degraderade till Superettan. Min dåvarande flickvän var i Malmö och ringde från Malmö stadion och sa att de har en lång och ung spelare med riktigt vass teknik som dribblar och bjuder på show. Självklart blev jag mycket nyfiken och frågade vad spelaren hette. ZLATAN IBRAHIMOVIC. Jag var fast på en gång.
Sitter hör och funderar över olika minnen Zlatans enastående karriär har bjudit på. Både på och utanför plan. Dokumentären Blådårar och Hasse Mattisons missunsamma rektion när Zlatan blev klar för Ajax. Zlatans sista balja för Ajax när han snurrar upp sju av sina motståndare och Van der Vaart ser ute att lida på läktaren, inte njuta. Hans första balja i Juve, titlarna med Inter, den lysande starten han fick i Barcelona, sedan till Milan och en ny Lo Scudetto. I PSG öste han in mål och hade utvecklats till en riktig killer i motståndarnas straffområde. Hos United blev det ett par titlar men tyvärr började hans utdragna skadeproblematik här.

Självklart finns det gott om underbara minnen med landslaget också. Klackmålet mot Italien i EM 2004, skottet i närmsta krysset borta mot Ungern, hur han dominerade matchen mot Spanien i EM 2008 och målet mot England när Friends arena invigdes. Kunde vi fått ut mer av honom i blågult? Absolut. Som jag ser det fick han för lite frihet under Lagerbäck och för mycket under Erik H. En bättre balans där hade varit önskvärt.
Hans äventyr fortsatte i Los Angeles och Galaxy. En helt annan nivå vän vad Zlatan vant sig vid. Han hade en magisk debut i USA som är svårglömd. Hans agent Mino Raiola (vila i frid) utryckte det bäst. Han kunde inte kolla på Zlatan i USA. Det gjorde ont för Mino, eftersom nivån var så låg. Han tyckte att Zlatan inte hörde hemma där. Kan bara hålla med om det.
I samband med flytten till Los Angeles blev Zlatan ambassadör för spelbolaget Bethard och vi började jobba och spelade in lite olika typer av innehåll under en period på 18 månader. Zlatan har en underbar energi. Det var ett nöje att få jobba med honom eftersom han är nyfiken, kunnig, oerhört proffsig och empatisk. Jag blev nästan beroende av hans energi.
Den sportsliga utmaningen var för liten för Zlatan i USA. Han ville tillbaka till Europa. Det blev en återkomst till Milan som nu visat vara han sista stopp i en enormt händelserik karriär. Milan hade varit under isen länge när Zlatan anslöt till ett ungt lag. Han gjorde dem till mästare igen. Lika mycket på plan som utanför. Kanske är det hans största prestation i karriären.
Vad kommer Zlatan göra nu när det är över på plan? Det vet bara han. Vad han än väljer att göra kommer han göra det bra. Kommer han få en roll I Milans klubbledning? Skall han bli expert i någon stor internationell TV-kanal? Kommer han jobba som agent? Just nu är det fler frågor ön vad vi har svar.